3,85 miljoner i statligt bidrag ger mer kulturskoleverksamhet för barn och unga i Norrbotten

Fotograf: Tommy Björklund

Kulturrådet ger 3,85 miljoner till ökad kulturskoleverksamhet i samtliga kommuner i Norrbotten nästa läsår. Vad sägs om t ex nyckelharpa för nybörjare, dansstuga, skapa av keramik och digitala produktioner? Håll utkik så ni inte missar alla spännande satsningar som våra kulturskolor planerar för dessa medel. Här nere kan ni läsa om några av alla intressanta projekt som era lokala kulturskolor sökt pengar för.

Barn och unga i vårt län har påpekat att de gärna vill jobba mer digitalt och det har några av kommunerna tagit fasta på. I Kalix kommer t ex kulturskolan att jobba med att skapa musik till spel och Piteå erbjuder den spännande kursen ”Med datorn som instrument”

Dans är ett ämne på stark frammarsch. Bidragspengarna var den sista pusselbiten för att kunna erbjuda gemensam danspedagog för östra Norrbotten; Haparanda, Övertorneå och Överkalix. I Pajala kulturskola är dansen redan det största kulturskoleämnet, så satsningen på dansmatta kommer väl till pass. Piteå musik- och dansskola erbjuder dansstuga där alla är välkomna – att jämföra med mattestuga. Kiruna kulturskola jobbar vidare med sitt populära projekt Dans i förskola. Dansen verkar vara ett slags samverkansnav i flera av kommunerna, som i Kalix där barn får upptäcka rörelse och rytm med dans och violin.

På musiksidan satsar Piteå vidare på sitt stugkoncept med musikstuga – ett ställe där du kan delta i villkorslöst musikskapande. En annan spännande satsning i Piteå är resan att (åter)upptäcka kvinnliga musikkompositörer. Bodens kulturskola kommer till hösten för första gången att kunna erbjuda nyckelharpa i sitt kursutbud och Arvidsjaur planerar för folkmusikinspirerande insatser för både elever och pedagoger. Heja folkmusiken!

Haparanda vill undersöka barn och ungas skapande i keramik och även satsa på barnteater i byarna

Självklart planeras flera större insatser där många estetiska uttryck samverkar; vi ser fram emot större scenkonstproduktioner i Haparanda, Kalix och Arvidsjaur. Till sist har Gällivare beviljats pengar för det otroligt intressanta projektet ”Unifikt” – ett projekt som med en estetisk verktygslåda förbättrar social och mental hälsa hos barn och unga.

Detta var ett urval av kulturskoleprojekten som de statliga bidragsmedeln kommer gå till. Vi har i länet även sökt pengar för fyra samverkansprojekt mellan olika kulturskolor i länet. Beslut för dessa kommunövergripande projekt tas inom två veckor enligt Kulturrådet.

5, 8 miljoner till kultur för Norrbottens barn och unga!

Kulturrådet har meddelat sin fördelning av Skapande skola-bidrag. Norrbottens skolor har fått hela 5, 8 miljoner till barn och ungas egna skapande ihop med professionella kulturutövare. Det är grundskolor och förskolor i Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Luleå, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå som blivit beviljade medel.

Här kan ni läsa om några av de aktuella skapande skolaprojekten som genomförs läsåret 2020/2021

I Boden möter musiken biologin. Med skärpta öron går förskolebarn och lärare ut för att lyssna och prata om vilda bin. Vad händer när människan ändrar på naturen där bina bor?  Och vilken betydelse får det för människan? Utifrån samlade intryck skapar barnen musik med en ljudkonstnär. Ett partitur tas fram och musiken framförs och spelas in på film.

Kalix bjussar på gott och blandat. I Kalix kommer alla årskurser att få någon aktivitet; interaktiv teater, cirkusskola, afrikanska trummor och mycket annat.

Haparanda <3 Torneå. I Haparanda planeras bland annat ett gränsöverskridande musikalprojekt för mellanstadieeelver i Haparanda och Torneå, med anledning av att Torneå fyller 400 år.

Övertorneå jobbar med självbild genom skapande. Elever i hela grundskolan får träna samarbete, att vara sig själv, stå för sin åsikt, kroppsuppfattning genom drama, cirkus, musik, dans och rörelse.

Luleå jobbar brett. i Luleå har varje skola skapat unika program tillsammans med professionella kulturaktörer. Det anordnas cirkuskalas , andra jobbar med värdegrund genom drama, teater och dans. Några förskolor utforskar sagovärlden genom dans och skapar en danssaga tillsammans. I några skolor kommer en interaktiv Hiphop show genomföras med dans, texter och rim ihop med en känd artist. Några av samverkansparterna är: Dance direction, Dansinitiativet, Teater Scratch, Teater Mila, Lule Stass teater , Tomatproduktion

Älvsbyn berättar! Utifrån barn och ungas egna erfarenheter jobbas det från förskola till högstadium med drama, diskussioneroch eget skapande tillsammans med Teater Mila.

”Krönika: Förändring är ett naturligt tillstånd”

Läs kulturskolesamordnare Åsa Lundmarks krönika från Kulturskolan Magasin 2020 nr 3

I den nystartade Facebook-gruppen Distansundervisning Kulturskola Sverige sjuder det av aktivitet bland de nära 2 000 medlemmarna. Det tipsas om slutna streamingkonserter, gratisappar, vloggar och smörpapper runt lampor för mindre blänk i notpapper. Hashtagggar som #fredagsdanspåkulturskolan trängs med tips för drama- och dansövningar på distans; tomtesmyg, dörren och dansbingo fungerar enligt uppgift utmärkt. Parallellt diskuteras juridiska spörsmål med distansundervisning. När ni läser detta står vi inför terminsavsluten och jag är helt övertygad om att kulturskolelärarna jobbar febrilt med häpnadsväckande kreativitet för att hitta lösningar.

Våra verksamheter har blixtsnabbt slagit om utifrån nya förutsättningar och detta ger mig hopp för framtidens kulturskola. Förändring är ett naturligt tillstånd, det har vi erfarit under senaste tidens extraordinära Coronaomständigheter.

Kulturskolan är den största offentligt finansierade kulturverksamheten för barn och unga i Sverige. Kulturskolorna vill bidra till social och kulturell utveckling, mångfald och det livslånga lärandet för individen så väl som för vårt samhälle.  Fundera på dessa två meningar ett ögonblick. Det är en viktig samhällsbärande vision samt ett tungt ekonomiskt mandat och vi behöver fundera noggrant på följdfrågorna som uppstår.

Vem ska bestämma våra former och vårt innehåll? Skattebetalarna? Politiker? Ett virus? Barn och unga själva? Pedagogerna? Cheferna? Eller alla tillsammans?

Vad ska vår verksamhet innehålla? Traditionsbevarande i form och innehåll? Nya former som ger plats för nytt innehåll och nya ämnen? Ska vi jobba med siktet inställt på svenska högtider eller ska vi även jobba med eid och nouruz?  

Vilka är vi till för? De som generationsskiftas in i kulturskolan eller alla?  

Kulturskolorna har i princip monopol på barn och ungas kulturutövande idag. Vi är, som sagt, den största offentligt finansierade kulturverksamheten för barn och unga i Sverige.  Detta får mig osökt att tänka på Nokia, Kodak, Facit och missade tågavgångar. Dessa forna giganter missade smartphonetåget, tåget för digitalt foto och film samt det elektroniska miniräknartåget. Det blev deras undergång. Många tror att det var just monopolställningen som var deras största problem, de körde på i gamla hjulspår och gjorde sånt de alltid gjort. Låt oss inte göra samma misstag. Vi måste lyssna på vad barn och unga vill ha och anpassa oss. Corona har gett oss chansen att börja återuppfinna oss själva. Låt oss ta den! Och glöm inte: Förändring är ett naturligt tillstånd.

Kulturskolans dag 19 maj – vi laddar för hösten

19 maj hade Norrbottens kulturskolor planerat att gemensamt fira Kulturskolans dag med olika aktiviteter i våra 14 kommuner i länet. Coronakrisen gjorde att vi fick ändra våra planer och fira via webben istället. På vår Facebooksida hittar du filmklipp och inlägg från flera av våra kulturskolor. Här nedan kan du se vår gemensamma film med anledning av dagen.

Sugen på att kolla utbud och kursplatser till hösten? Du hittar kontaktuppgifterna till er lokala kulturskola här: https://www.norrbottenskulturskolor.se/lanets-kulturskolor

Särskilt tack till all kulturskolepersonal runt om i Norrbotten som bidragit med bilder och filmer. Barn och unga på MUST-lägret 2019 som spelade soundtrack till Lejonkungen som vi använt. Ann Sidén och Anneli Morian för manusidéer! Och till sist Jerker i rollen som ”Krass kulturskoleansvarig”.

Blåsfest 2020 – på en skärm nära dig!

Lördag 9 maj skulle Blåsfesten ägt rum, med sju orkestrar från Norr- och Västerbotten. Närmare 200 personer på scen! Så blev det inte, men vi har nu äran att bjuda på en webbaserad Blåsfest 2020. Skellefteå Symphonic Band samt Skellefteå musikkår, två av våra sju deltagande band i den gemensamma blåsfesten i Norr- och Västerbotten har spelat in dessa sju karameller till er! Heja Skellefteå kulturskola och Skellefteå musikkår!

Dirigerar gör Ulla Lundqvist och Leif Hansen.

Scrolla och botanisera bland låtarna nedan. Blås on!

15 juni – webbutbildning. Psykisk hälsa <3 Kulturskolan

Välkomna till vår webbaserade förmiddag 15 juni kl 09:00 – 12:00 med föreläsningar om psykisk hälsa och kultur. Ni deltar online, en anmälan per uppkoppling. Denna förmiddag är till för alla som jobbar inom kulturskolan eller är intresserad av frågan.

Förmiddagens föreläsningar är ett led i tolv norrbottniska kulturskolors gemensamma satsning på psykisk hälsa genom barn och ungas kulturutövande.

Anmäl er här

ÖPPET BREV TILL REGERINGEN

Kulturskolor från fem län skriver öppet brev till regeringen i fråga om instrumentundervisning på skoltid. ”Prioritera samverkan mellan skola och kulturskola i ert regleringsbrev till Skolinspektionen”

I mars 2018 presenterade regeringen en nationell strategi för kulturskolan. Regeringens strategi lovade nationella insatser som skulle bidra till tillgänglighet och jämlikhet, ett brett och angeläget utbud, hög kvalité och god kompetensförsörjning. För många av oss inom kulturskolan var det en glädjens dag – äntligen sjösattes en politisk vilja för vår fantastiska verksamhet som så klart borde vara tillgänglig för varenda unge i landet. Efter detta har dessvärre den nationella utvecklingskurvan av kulturskolan pekat rakt ned. Skolinspektionens olycksaliga vite i Gislaved skapade ett gigantiskt problem som redan fått ödesdigra konsekvenser för barn och unga i flera av kommunerna i vårt upptagningsområde. ”Problemet” som skolinspektionen pekat ut som vitesunderlag är ett icke-problem skapad av byråkratiska kullerbyttor. I mer än 40 år har uppskattningsvis över 100 000 barn haft möjlighet till instrumentundervisning under skoldagen. Kulturskolan och den lagstadgade skolan har samexisterat, stärkt och dragit stora fördelar av varandra i decennier i över 150 kommuner i Sverige varav de flesta i landsbygd och glesbygd. Ni vet de där kommunerna där geografin får ditresande att hänfört dra efter andan och kollektivtrafiken är lika sällsynt som albinoälgar.

I Gislaved riskerade ett barn underkänt i ett ämne och orsaken som uppgavs var att eleven fått instrumentundervisning på ämneslektioner. Vitet på 500 000 kronor gjorde att Gislaveds kulturskola och grundskola bröt sin mångåriga överenskommelse om möjlighet till instrumentundervisning under skoldagen. Under höstterminen 2019 följde flera kommuner efter. Kulturskolorna fick inte längre erbjuda instrumentundervisning under skoldagen – något som tidigare skett på raster, håltimmar och med rullande schema. Följden har blivit att barn och unga i flera kommuner under innevarande läsår inte spelat något instrument alls på grund av dåliga kommunikationer, socioekonomiska förutsättningar som omöjliggör aktiviteter på kvällstid eller det faktum att instrumentlärarna från grannkommunen inte kan köra 10 mil på dåliga vägar in i fjällvärlden på kvällstid.

Att detta kan ske när regeringen ett år tidigare lanserat en sprillans ny strategi där målet är att främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola i så väl utbud som undervisning, är en gordisk knut av sällan skådat slag. Faktum är att i dag går Skolinspektionens uppdrag stick i stäv mot regeringens nationella strategi för kulturskolan. Den ena måste stryka på foten på bekostnad av den andra.

Ovanstående faktum måste, enligt vår uppfattning, regeringen ta på största allvar och agera på. Att ändra på skollagen är ett omständligt arbete, men däremot skulle regeringen i sitt regleringsbrev till Skolinspektionen kunna förändra förutsättningarna för hur skolinspektionen ska arbeta, tolka och möjliggöra samverkan mellan skola och kulturskola.

Uppfinningsrikedomen i många kommuner har varit stor genom årtiondena för att skapa den bästa tänkbara grogrunden för morgondagens medborgare och medmänniskor; att skapa grogrund för barn och unga att uppfylla sin yttersta potential. Detta har gjorts av skola och kulturskola ihop. Att lära, skapa, spela och vara kreativ stärker oss och får oss att växa och skapar förutsättningar för ett bättre lärande. Forskningen är tydlig; att spela ett instrument verkar gynnsamt för övrig inlärning. Det finns ingen motsättning som Gislavedsdramat verkar implicera utan det ena förutsätter det andra.

Vi vill att våra barn och unga ska få välja både ock! Gör detta möjligt!

Kulturskoleledare i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Dalarna och Gävleborgs län

VAD ÄR MENINGEN?

Krönika av Norrbottens kulturskolesamordnare Åsa Lundmark publicerad i Kulturskolan magasin 2020:1

Den 12-åriga tjejen står framför mig med ett instrumentfodral i ena handen och en enorm packning krönt av en knölig madrass i andra. I hennes ansikte syns förväntan, ängslan, upprymdhet och förlägenhet i en salig blandning – lägerfeeling de luxe.  Jag vet att hon åkt över 20 mil enkel väg för att vara med på vårt regionala musikläger med 130 andra barn och unga. Hon är ensam deltagare från sin lilla kommun uppe i Norrbottens fjällvärld och ska för första gången spela i en orkester.  Det slår mig plötsligt – här står meningen med mitt jobb. Orden har blivit kropp.

I Den Vidlyftiga Projektplanen står många ord, men inget om henne. Det står inget om hennes upplevelse av att få musicera för första gången med folk som spelar samma instrument. Det står inget om känslan av att spela i en gigantisk orkester. Det står inget om kraften i avslutningskonserten som spelar brallorna av oss alla två dygn senare som hon antagligen kommer minnas långt ut på sin ålders höst. Det står inget om hur det här kommer att påverka henne idag, i morgon eller om 20 år. Ändå står hon här framför mig.

Förstå mig rätt; Den Vidlyftiga Projektplanen är fylld av ambitiösa, välformulerade och finansieringsanpassade fina ord och meningar. Bakom rubriker som syfte, mål, handlingsplan och mätbara resultat ligger åratal av drömmar, arbetstimmar, möten, hopp och förtvivlan. Men någonstans längst vägen händer miraklet.  Orden genomgår en metamorfos och blir mänsklig handling.  Miraklet stavas ”människor som bara gör”.

Kulturskoleansvariga i var sin glesbygdskommun kommer överens om att dela på en pedagogresurs.  Någon fixar låneinstrument som transporteras över kommungränsen till en ivrig tjej. En kulturskolepedagog kör med nitisk plikttrogenhet till grannkommunen en gång per vecka oberoende av snöstorm och sömniga renhjordar. Barnet som oförtrutet tragglar och vill. Andra kulturskolepedagoger planerar lägret, skickar partiturer och köper karameller till lägerkiosken. Kulturföräldrar tar nattpasset i de överfulla klassrummen på lägergården. Mor- och farföräldrar gråter på den pampiga avslutningskonserten där 130 unga människor framför Pomp and Circumstance som om livet självt står på spel.

I våra kulturskoleverksamheter får barn- och unga med sig något ovärderligt långt bortom uppdrag, projektmål och mätbara resultat. I vår verksamhet får barn och unga bli berörda i sitt innersta och beröra andra. I vår verksamhet får en uppleva och delta i något större än sig själv. I vår verksamhet tränas en – på riktigt –  i konsten att vara människa.

Mät det den som kan.